MATCHREFERAT

Högtidsstund för Slottskogen mot generöst IK Raid   

IK Raid - Slottskogen 1–13 (0-3,1-10)


De senaste säsongerna har Slottsskogen haft ett vasst, spelskickligt och skottvilligt lag att ställa på isen.
Det torde inte vara någon överraskning för IK Raid, trots att motståndarna bara hade skrapat ihop två femmor plus en målvakt i mötet mot de Blå.
Hade man dessutom följd tabellen så visade den på ett motstånd, som inte bara piskade på friskt i anfallszon och öste in mål, det var dessutom ett försvarsstarkt lag som fram till denna matchen inte släppt in nio mål. Jo, 40–9 är inte bara en fingervisning av kvaliteten på motståndarnas kapacitet, det är faktiskt en gest med hela handen.
IK Raid var inställde, delvis, på det tuffa motståndet. Hade vaskat fram den gamle, som visat god form på träningen senast efter sitt träningsläger med Stasiorienterade Dynamo Berlin för en tid sig.
Han fick omedelbart bekänna färg när Slottsskogen, som inledde det mentala spelet med att komma i svarta tröjor vilket gjorde att IK Raid vek ner sig och tog på sig sitt vita bortaställ.
Han orkade stå emot i drygt fyra minuter utan att egentligen gjort något vettigt mer än flyga och fara som en skottspole mellan stolparna medan Slottsskogen radade upp missade chanser och till och med spelade pucken bakom Den Gamle och hans stolpar (här åsyftas inte IK Raids backar).
1–0 var inte orättvist, alltså, och snart gjorde gästerna sitt andra mål.
Återigen efter att laget fått Den Gamle att agera i sidled.
–      Första målet gick precis in vid stolpen. När där. Andra var jag på, men den touchade byxorna och i mål, förklarar Kai Martin.
Slottsskogen piskade på i ett högt tempo med både puck och skridskor och det dröjde inte länge förrän IK Raids mannar drog på sig utvisningar – först Bengt Olsson och med den avklarad var det dags för Magnus Ljungdahl att sätta sig på botbänken.
Med bara fyra sekunder och efter en rad chanser var det dags för 3–0 – ett resultat som stod sig perioden ut.
Kapten Theng tog till orda och förklarade att det var viktigt att ligga närmare motståndet, visa på mindre beundran för motståndets spelskicklighet och hålla huvudet på högt och kallt inför den andra perioden.
Det. Blev. Precis. Tvärt. Om.
De tappade markeringarna blev fler och fler, precis som de oprecisa passningarna.
4–0 kom efter två och en halv minut.. 5–0 kom efter ytterligare en minut, dessutom då IK Raid var i nummerärt överläge.
Sedan slapp Den Gamle att raka ut pucken ur kassen på nära tre minuter. Men 6–0 följdes hastigt av 7–0.
När sedan en Magnus Ljungdahl blev utvisad samtidigt med en Slottsskogenspelare var det rena autostradan för Slottsskogen, som gjorde två mål under den perioden.
–      Jag funderade faktiskt på att ge upp där, säger Den Gamle som inte hade mycket hjälp av sitt lag, ej heller av sin talang eller erfarenhet – för tanken och viljan följde inte riktigt kunnandet när tröttheten tog ut sin rätt (eller vad det nu var).
Slottsskogen hann också med att göra 10–0 innan IK Raid lyckades reducera och visa att det faktiskt gick att göra mål på Kungsbackafostrade Jakob Antonsson,

 

 

    
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matchens tre stjärnor  
   

 

Målgörare
  Mål Assist
1-10