Att Härryda, eller Eacy Icers som de egentligen kallar sig av hävd, har blivit ett tufft motstånd vet IK Raid. Förra säsongen var drabbningen en veritabel vendetta strax innan jul med en förlust på hemmaplan med 3–5. Den uppskjutna bortamatchen i november, som slutligen blev av i februari, blev till seger med 7–5, efter en holmgång och dessförinnan hade en sällsynt nattidé resulterat i förlust med 2–6 för Ik Raid.
Inget talade för att bortamatchen mot Härryda skulle bli lättare den här säsongen, trots att hallen i Landvetter denna gång bjöd på rena matinétider med matchstart 20.30 på en söndagskväll.
Ik Raid mönstrade nära nog tre femmor (fem backar och tre kedjor) och hade för aftonen valt att ställa den gamle i mål, så att det fanns alla ursäkter i världen att gå på vid en förlust. Kanske var det därför som förstafemman ställde upp som koner redan i första bytet. För det tog inte mer än 29 sekunder innan hemmalaget kunde raka in en retur från den gamle och 1–0 var ett faktum.
Men sen! Ja, den gamle har nyss fyllt 60, men det har någon glömt att berätta.
Härrydaspelarna bombarderade honom med skott, styrningar och frilägen. Det första friläget, som kom strax efter målet, var så givet och glasklart att alla i hemmalaget redan jublade för mål, när den gamles, i Kanada nyinköpta, plockhandske svepte in pucken tryggt och säkert.
Sedan fortsatte det med ett för dagen stillastående IK Raid, som antingen lät sig störas av motståndarnas forechecking eller helt enkelt slog öppnande passningar rätt i famnen på kontrahenterna. Men den gamle stod i vägen med ett spel som hämtat från den moderna ishockeyns målvaktsskola och var det inte den gamle, så var det en välplacerad Tobias Svensson, som lugnt och sansat räddade skott på mållinjen.
Ja, totalt fick den gamle mota 24 skott i första perioden. Och ja, i den andre kassen fick Martin Engdahl rädda 19, för IK Raid hade sina chanser, även om de var ”snälla” möjligheter. Intressant, för övrigt, var att båda målvakterna på isen var vänsterhänta. Lägg till IK Raids reservkeeper för dagen, Simon Rönnberg, och det var tre… förmodligen unikt. Åtminstone inom svensk hockey.
Så… inför andra perioden var IK Raids spelare vissa om hemmalagets kraft och energi. Men… det tog inte mer än 39 sekunder, efter att förstafemman återigen agerat koner, förrän Härryda kunde överlista den gamle efter en fyra, fem räddningar.
Sedan försökte domarparet ge hemmalaget fördel med märkliga domslut som dels gav en tvåa för abuse på Johan ”Svea” Svensson, som strax innan han skulle in på isen, kunde se Magnus Ljungdahl åka dit för en crosschecking och därmed gästa Svea i utvisningsbåset några sekunder. Då hade ändå Härryda undgått några givna utvisningar, som avvisade av domarteamet, vars namn vi i denna text inte ska nämna.
Men, IK Raid höll undan de fyra minuterna och gjorde också så då Ljungdahl lät proppskåpet gå efter en utvisning som rimligtvis borde drabbat båda de inblandade spelarna, men där domen bara föll över IK Raidspelaren. Kacklet efteråt gav dessutom ytterligare en tvåa. Men, som sagt, IK Raid, härdade ut de fyra minuterna och den gamle stred med och för sitt lag, höll rent och räddade högt och lågt under ett intensivt bombardemang. Nu tog det dock inte mer än en halv minut innan Härryda kunde utöka sin ledning, när ett tröttkört Ik Raid inte orkade följa hem på en kontring. Två mot en och ett snyggt sidspel försatte den gamle i rörelse och pucken skickades in högt på stötsidan. Trots två kompenserande utvisningar de knappa fyra minuter som återstod lyckades inte Ik Raid tråckla in pucken. Jo, en gång, men då hade domarteamet blåst av då kapten Theng låg ner och ojade sig efter en sargduell. Nå, 3–0 var inte så mycket att bråka om. IK Raid hade inte orken och farten för att matcha Härryda, och mycket riktigt var det också motståndarna som var först fram att gratulera den gamle till en stormatch i målet. Ny match på söndag.

Easy Icers–IK Raid 3–0 (1–0, 2–0)
Skott: 48–34 (25–19, 23–15)

Utvisningar: Magnus Ljungdahl (6), Johan Svensson (2)

Matchens stjärnor:
*** Kai Martin – när den gamle står står tiden stilla.
** Daniel Hansen – laglojal och med kämpaglöd.
* Mattias Eriksson – krigade med tredjekedjan för mål och mening.

Röda hjälmen: till Kai Martin